Saknar dig så oerhört Kerstin. Är i steninge nu och det NNs tomt utan dig.Det är ingen som åker förbi utanför och tutar, ingen Kerstin som vill hitta på mysiga utflykter. Kommer sakna våra spontana turer till Helsingborg,Danmark Halmstad ,mysiga stunder på stranden med ett korsord och picknick. Glada skratt vid middagar, varma kärleksfulla kramar och tjejkvällar på Göstas. Du finns för alltid i våra hjärtan
Min vän är död och ingenting blir sig likt mer.
När jag åkte till jobbet stod hon ofta i sitt köksfönster. En vinkning, en slängkyss och en tyst tanke om att ”ha en bra dag”. Hade vi inte hörts på några dagar fick jag ett sms som alltid började med ”kära vännen, hoppas du har det bra”. Och massor av hjärtan i slutet av meningarna.
Jag stängde ögonen igen. Hoppades att den första tanken skulle försvinna och att det inte var sant. Djupt inne i hennes mage växte en liten, liten knöl som inte gick att ta bort. Den hindrade henne från att äta och sova.
Hon lyfte blicken mot mig ”ingeting är värt nåt, vad ska jag göra nu” frågan var verklig och krävde ett svar. Utanför köksfönstret låg havet alldeles stilla. I segelbåten som låg för ankar började människorna vakna och för oss hade livet stannat.
Jag åkte till hallonlandet med självplockning och valde omsorgsfullt vilka hallon jag skulle plocka. Bara de allra mörkast röda, de som föll ner i handen när jag nuddade dem. Jag gick mellan de höga buskarna och lyssnade på barnen som förnuftigt pratade om att hallonen här är mycket bättre än i affären. Jag log och smakade ett av de allra rödaste. Bären skulle bli perfekta i hennes smoothie – lätta att äta, inte för söta och massor av näring och energi.
Sommardagarna gick och vi pratade och planerade. Hon tittade bakåt, jag tittade framåt, tillsammans försökte vi samlas i ett nu – och här. Vi plockade rosor i hennes trädgård och satte i en stor vas på bordet.
Senare under sommaren plockade jag solvarma björnbär i naturreservatet nedanför hennes hus. Mixade dem till svalkande smoothies som hon drack i små, små glas av kristall.
Medan augustiregnet slog mot rutan rann hon mellan våra fingrar.
När nätterna blev kallare och solen bländade mig när jag körde till jobbet lämnade hon oss.
giththedvall.se/blogg
Åh Kerstin... saknaden är så stor.
Tack för alla våra möten, minnen och samtal.
Trots geografiskt avstånd var det alltid nära till varandra. Många glada minnen tillsammans när barnen
var små, på Blidö, fjällstugor och i våra hem.
Starkaste minnena kanske ändå är när du och jag träffades och hittade på egna ”hyss”. Vi hade så mycket kvar....
Marmor❤️
Jag vill tillägna denna dikt till Marmor Kerstin.
Nån som är en blomma kan man bara älska.
Kerstin var en snäll, hjälpsam och vacker blomma.
Hon kommer alltid att vaka över oss, även om hon är en ängel.
Hon var den bästa vän man kunnat ha.
Ingen var lika bra som Marmor Kerstin.
Om hon hör den här dikten ska hon veta att hon är bäst.
Kära Kerstin! Vi är så tacksamma för att vi fått ha dig som vän. Ditt stora hjärta och all omtanke och värme du spred kommer vi alltid bära med oss. Ett tydligt exempel är då vi i somras åkt på semester och du samtidigt fått ditt tunga sjukdomsbesked. Du väljer då att skicka ett sms där du önskar oss en riktigt härlig och fin semester. Sms:et är fyllt av hjärtan och andra kärlekssymboler och du nämner inte med ett ord vad som hänt för att inte förstöra vår resa. Så typiskt dig, denna omtanke och kärlek. Vi kommer aldrig glömma alla skratt och roliga stunder vi fick tillsammans,
En varm hand som klappade på kinden, ordentliga långa kramar när man kom förbi, ögon som glittrade när du tittade på våra barn och Nalle som fortfarande ligger på Elliots tonårssäng, det enda gosedjur han tog till sig bar från dig. Så minns vi dig. Tack för din värme och kärlek❤️
När jag tänker på Kerstin kommer alltid ordet omtanke upp för mig. Kerstin var så mycket omtanke och omtänksamhet för mig. Hon fanns alltid där med ett stöttande ord, ett stöttande sms eller en kram när jag behövde det som mest.
När jag scrollar igenom sommarens sms-flöde mellan Kerstin och mig så är det många hjärtan. Och många omtänksamma ord från henne till mig när min man var sjuk. Mitt i sin sjukdom såg hon mig och min familj och hade omtanke om oss. Precis som hon alltid haft.
Gunnar och jag saknar en fin och omtänksam vän och våra barn Sanna och Jack saknar en riktigt fin människa som följt dem och varit nära dem under hela deras uppväxt. Alltid peppande, intresserad och nyfiken på vad de gör.
Kerstin fattas oss men vi är tacksamma att vi fått ha henne som vän.
Kära Kerstin:
Moster Kerstin.
Ett av alla minnen som dyker upp är en bild av dig som rebell. Blåbärsrebell. Du var och hälsade på i huset i Norrland och mamma hade gjort blåbärspaj till efterrätt. Du och Malin och Mattias blev som galna i den där blåbärspajen som jag kommer ihåg det. Och det du och min mamma hade gemensamt bland många saker, var att era läppar verkligen blev genomblå en cm runt om.
Vi skrattade mycket åt det. Era blåa läppar. Tungor räktes ut och vi blev imponerade av hur väl era munnar tog upp den blå färgen. :)
Ett bland många minnen från er systrar. Ni delade ljus och mörker. Och många barfotaminnen på bohusläns solvarma klippor bland Hitlers stenar, som mamma berättat om.
Stor kram Moster Kerstin och tack för alla julklappsböcker jag fortfarande läser för mina barn.
Kram Maria