Gunnar Anderson

Tack för mångårig vänskap. Du var en enastående fin människa. Vi och våra barn Fredric, Anna och Peter med familjer kommer att bevara ditt minne med största tacksamhet.

Jag minns dig med kärlek och glädje. Du hade ett hjärta så innerligt gott. Tack och farväl från din syster.

Jag är så tacksam för den tid jag fick med dig, bättre morfar kan man inte ha önskat sig. Du kan vila i frid och veta att du fortfarande lever kvar i mitt hjärta.

Så hamnar man där tillslut med sina tankar och minnen när nära och kära inte finns med i ens närhet längre. Kan samtidigt få kännas skönt och få göra det där "lilla avslutet" själv med de möten man haft tillsammans. Spontant, kommer jag minnas en personlighet som alltid fick alla att känna sig närvarande med sitt sätt att visa intresse för var och en. Som på fester och uppvaktningar, kommer jag alltid minnas den alltid glade lille "gubben" som på ett obemärkt sätt, bara råkar sitta ner hos var och en för en liten pratstund. En stund där man delade livet just nu, framtiden och fritidsintresse..Samt statusen för Halmia och Troja-Ljungby ;). Alla ,stora som små, fick sin lilla intervju och med glädje minns jag Gunnars ord vid ett tillfälle" Det gäller ju och fråga... det är ju inte så ofta vi ses ".... Nu har jag glädjen fortsättningsvis och få ge Dig en tanke då våra födelsedagar kommit på rad. Men du ska veta att varje gång jag hämta ett " iittala glas" i vitrinskåpen så minns jag min leverantör. Så: Skål och Tack för att jag fått lära känna dig!!!!