Tack Martha för alla minnesrika stunder med gympan. När jag började som ledare i Konsums Husmodersgymnastik, var jag lillflickan och möttes av 4 fantastiska ledare, Judith, Martha, Barbro och Gerd. Under de 46 år som gått sedan dess har jag haft glädjen att ha dig som en förebild och vidarebefordrat denna
glädje till gymnasterna. Alltid lika glad och positiv. Inget var omöjligt. Du cyklade runt med din bandspelare på pakethållaren i ur och skur.
Gympan är livet och ger oss hela tiden så mycket tillbaka. Varje gång du cyklade och välte, så reste du dig upp och sa att tack vare den svenska gymnastiken så står jag upp. Många är de gymnaster som med stor glädje minns dig.
När föreningen skulle byta namn så var det ditt förslag som togs. Gymmixpulsen, För gympan gav puls, så det ordet skulle ingå i namnet. Du får starta upp en ny grupp i ditt nya liv och förmedla din livsglädje. Martha du finns alltid i mina tankar. Vila i frid.

Tack för all glädje o alla skratt kära Martha.

Kommer ihåg när mamma och jag gympade för dig på måndagar 1969 och flera år framåt. Du var alltid så oigenkännlighet och glad och det spred sig till oss gymnaster. Tack. Sov i ro

Tack för alla gympastunder vi haft tillsammans.
Vi minns Dig med glädje!

Tack till en sann glädjespridare!

Älskade lilla mamma du fick leva ett långt och händelserikt liv!
När du skulle fylla 70 år så sade du till mig att i ditt nästa liv skulle du minsann både flyga luftballong och hoppa fallskärm.
Men inte behövde du vänta så länge.
Som 70 åring flög du luftballong och som 76 åring hoppade du tandemfallskärm.
Du ledde gymnastik i över 40 år - 6 pass i veckan.
Runt 75 års åldern drog du ner till ”bara” 4 pass i veckan.
Om somrarna simmade du varje morgon på simstadion och när du var 89 år så skrev HP om det.
När du var 65 år tog du körkort eftersom far då blivit sjuk och inte kunde köra längre.
Ja du var nog lite som Pippi Långstrump😉
”Det har jag aldrig gjort så det kan jag säkert”.
Och din ugglesamling var ansenlig och med på muse’et, där du kallades för ugglemor.
Som du brukade säga på kvällen efter pappas bortgång säger jag nu till dig:
”Wherever you are” med kärlek!
Karin❤️🙏🏻